Toves Kina

Hej vänner!

Hur är det med er? Jag mår bara bra, riktigt bra faktiskt, och just nu är jag mätt också. Mätt på grillade grönsaker och majskolv, så himla gott. Och billigt, coh väldigt lätt att få tag på. Jag tycker om sånt. Jag tycker om det mesta med Kina faktiskt. Och någonting stor har hänt som jag inte har berättat om! Det är nämligen så att när du försöker lära dig kinesiska så kommer du gå igenom lite olika faser under dom första tre månaderna. För att ni ska förstå har jag, på mitt vanliga pedagogiska sätt, gjort en liten lista till er. Here we go!

1. Du kommer till Kina. Förvirringen är total och, om du som jag, inte ens kunde säga jag eller nej när du kom hit så känns det lite som att vara stum. Men du är fortfarande sjukt taggad, du är ju i Kina!!

2. Sen har du dina första lektioner och du vet helt plötsligt hur man säger "hej", "hej då" och "skola". Detta faktum kommer göra dig väldigt glad och lite mallig då det faktiskt känns som att "kinesiska, det är ju inte så svårt!". Du kan fortfarande inte säga ja eller nej, men du tänker att det kommer. Ge det lite tid bara!

3. Typ här kommer första smällen; du fattar ingenting av vad killen i butiken försöker säga. Du anar att det har någonting med pris att göra men du vet inte, så istället för att betala 4 kronor för drickan så garderar du dig och slänger fram 50 kronor, räknar sedan mynten och lägger priset på minnet. Du kommer ha mycket småmynt vid den här tiden.

4. Du lär dig räkna, säga massa saker, förstår lätta konversationer med folk i matstånden, du kan säga att maten ska vara varm och att du vill ta den med dig hem. För första gången fattar taxisnubben vart du bor och du slipper hamna på någon bakgata långt bort. Det känns skönt och du får tillbaka ditt första prov med bra betyg.

5. Den första riktiga lyssningsövningen kommer och du förstår ingenting, i n g e n t i n g! Det känns lite som att du suger och att du aldrig kommer förstå kinesiska. Du blir sur och omotiverad och hur mycket du än försöker förstå, så går det inte. Det mest irriterande är att när du väl får allting förklarat för dig så kan du orden, men är för seg för att förtså dem tillsammans. Den här perioden suger så himla hårt.

6. Allting släpper! Jag har en bild av Harriet Skoog i mitt huvud. Hon sitter framför mig med cellon och stråken i högra handen och med vänstra handen försöker hon beskriva att allting i livet gå rupp och ner, så även cellospel. Hon ler jättemycket, som alltid, och hon har en liten slinga hår farligt nära ena ögat. Hon använder trappor och trappsteg som metafor. För när man precis är påväg upp för trappan går riktigt bra, men lär sig massa nya saker och allting går uppåt, frammåt. Men när man väl är uppe (här vevar hon så ivrigt med händerna att cellon nu ligger i tryggt förvar bredvid henne) på trappsteget så slätar allting ut sig. Man känner att man inte lär sig någonting nytt och allting känns ganska segt och tråkigt. Men sen kommer ett nytt trappsteg! Och så håller det hela tiden på. Om och om igen, och det är lite det som händer med min kinesiska just nu. Det går frammåt, det går uppåt. Jag lyckades förklara för frisören idag att jag bara skulle springa och hämta pengarna som jag hade hemma, för man måste tydligen ha plånboken med sig Tove... Hon han sa "dui dui" okej okej och jag sprang och skrattade lite, som en sinnesjuk, men det var en så jäkla tillfredställelse i att kunna bli förstådd. TÄnk er själva att ni inte ens kan säga "vatten", "ja eller "hej". Och så helt plötsligt blir du förstådd! Nirvana.

Nu är klockan 23.30 så jag måste sova, godnatt mina fina läsare, vänner och familj!

Många pussar och kramar från eder;

Dotter, vän, barnbarn, löst bekanta, f.d klasskompis och landsman!